TemaInnehåll & material
KortKort 24 av 62
Frågor5 att utforska

Språk

Vilket språk som används och gynnar ämnet

Språket i klassrummet är inte bara ett verktyg för att kommunicera, det är en del av det ämnet eleverna lär sig.

Varje ämne har sitt språk: ord, begrepp, strukturer och sätt att argumentera som är specifika för just det ämnet. Att lära sig ämnet är i hög grad att lära sig tala och skriva om det på ämnesadekvat sätt. Det brukar kallas språkutvecklande arbetssätt.

Det handlar inte om att rätta elevernas svenska, utan om att medvetet använda och bygga upp det ämnesspråk som kursplanen kräver. En elev som kan förklara ett kemiskt förlopp, analysera en historisk källa eller argumentera i en samhällsfråga på ämnesadekvat sätt har kommit långt.

Språket påverkar också vilka elever som känner sig hemma i klassrummet. Elever med ett annat förstaspråk eller ett smalare ordförråd behöver aktivt stöd för att nå det ämnesspråk som bedömningen ytterst vilar på.

Koppling till läroplanenLgr22 och kursplanerna lyfter kommunikativa förmågor och ämnesspråk i de flesta ämnen, och Skolverkets arbete med nyanlända och flerspråkiga elever betonar vikten av språkutvecklande undervisning för alla elever, inte bara de som är nya i svenska skolsystemet.

Så gör skickliga lärare

Samma byggsten, hanterad väl. Det här är mönster och illustrationer från hur erfarna lärare brukar arbeta, inte regler att följa och ingen rangordning av metoder.

Gör ämnesspråket synligt

Skickliga lärare sätter upp nyckelbegrepp, modelltexter och ämnesspecifika fraser i klassrummet, och arbetar med dem återkommande, inte bara i de lektioner som handlar om skrivande.

Modelltänkande och modelltexter

De visar hur man tänker och skriver i ämnet, inte bara vad man ska göra. En modelltext eller en modellanalys som läraren gör tillsammans med klassen ger eleverna ett mönster att följa och utmana.

Strukturerat tal i klassen

De planerar in strukturerade tillfällen för eleverna att tala om ämnet: diskussioner, presentationer, par-samtal med fokus på ämnesspråket, inte bara fri konversation.

Bedömning och språk hänger ihop

De är tydliga med att betygskriterierna ofta kräver ämnesspråkliga förmågor: att analysera, argumentera, förklara eller jämföra på ett ämnesadekvat sätt, och de tränar det explicit.

Frågor att diskutera

Använd dem själv eller i grupp. Det finns inga rätta svar, bara bättre samtal.

Vilket ämnesspråk behöver eleverna ha tillgång till för att klara de uppgifter du planerar?
Hur arbetar du medvetet med att bygga elevernas ämnesspråk, och inte bara förutsätter att de lär sig det på vägen?
Vilka elever i klassen behöver extra stöd för att nå det ämnesspråk som bedömningen kräver?
Hur gör du ämnesspråket synligt och användbart under lektionen, inte bara i texter eleverna lämnar in?
Hur hänger det ämnesspråk du tränar ihop med de förmågor som kursplanens syfte och betygskriterier efterfrågar?

Att tänka på

Att anta att eleverna plockar upp ämnesspråket passivt leder till att de som inte har det hemifrån halkar efter, utan att det märks förrän betygsättningen.
Ämnesspråk som bara tränas vid skrivuppgifter ger eleverna lite tid att använda det och göra det till sitt: det behöver förekomma i tal, diskussion och analys, inte bara i det skriftliga.
Att fokusera på korrekt grammatik och stavning på bekostnad av ämnesspråklig precision missar det som faktiskt bedöms: förmågan att tala och skriva om ämnet på ett ämnesadekvat sätt.