TemaFrågor, problem & utforskande
KortKort 12 av 62
Frågor5 att utforska
StegForma innehållet

Problemformulering

Hur problem kan formuleras

Hur du formulerar ett problem avgör om eleverna blir nyfikna eller bara gör en uppgift.

En problemformulering är inte bara en instruktion, det är en inbjudan. Den ska peka mot något som är värt att ta reda på och öppna upp för tänkande snarare än stänga ner det. En välformulerad fråga bär med sig spänningen: vad är det egentligen vi ska lista ut.

Problemformuleringen hänger tätt ihop med lärandemålet. Den bör vara öppen nog att tillåta olika vägar men smal nog att faktiskt leda mot det du vill att eleverna ska lära sig. För snäv, och alla svar är givna på förhand. För bred, och eleverna vet inte var de ska börja.

I praktiken lönar det sig att testa problemformuleringen på sig själv innan lektionen: lockar den fram äkta funderingar, eller är svaret uppenbart direkt. Om du vet svaret på tre sekunder behöver formuleringen troligen skärpas.

Koppling till läroplanenKursplanernas syftesbeskrivningar lyfter ofta fram förmågor som att formulera och lösa problem, resonera och dra slutsatser. En välformulerad problemformulering är platsen där du gör det arbetet konkret i lektionen.

Så gör skickliga lärare

Samma byggsten, hanterad väl. Det här är mönster och illustrationer från hur erfarna lärare brukar arbeta, inte regler att följa och ingen rangordning av metoder.

Börja i ett spänningsfält

Skickliga lärare tar ofta ett begrepp eller fenomen där det finns en verklig motsättning eller ett olöst val, och låter det bli problemets kärna. Det skapar en naturlig dragningskraft.

Formulera problemet med eleverna

Ibland låter de eleverna delta i att precisera problemet: vad vet vi, vad vet vi inte, vad behöver vi ta reda på. Det gör problemet till deras eget.

Håll formuleringen kort

En problemformulering som tar en mening att läsa är oftast starkare än en som tar ett stycke. Korthet tvingar fram precision.

Revidera efter lektionen

De flesta problemformuleringar blir bättre av att ha testats en gång. De lärare som sparar sina erfarenheter och justerar till nästa gång bygger upp ett bibliotek av formuleringar som verkligen fungerar.

Frågor att diskutera

Använd dem själv eller i grupp. Det finns inga rätta svar, bara bättre samtal.

Vad är det egentligen eleverna förväntas ta reda på eller förstå via det här problemet?
Är problemformuleringen öppen nog att tillåta flera vägar, men smal nog att leda mot lärandemålet?
Skulle eleverna tycka att problemet är värt att ta sig an, eller är svaret givet på förhand?
Hur ska du presentera problemet så att det väcker nyfikenhet snarare än motstånd?
Har du eller ditt arbetslag provat problemformuleringen på er själva, vad hände?

Att tänka på

En problemformulering som i praktiken är en instruktion ('gör en tabell och jämför') ger inte eleverna något att tänka med, den ger dem bara ett protokoll att följa.
Om problemet har ett enda rätt svar som läraren redan känner till kan det bli svårt att göra processen till något meningsfullt. Problemformuleringen bör lämna något genuint öppet.
Alltför långa eller komplicerade problemformuleringar tappar eleverna innan de ens börjat. Enkel svenska och korta meningar är ofta ett tecken på en välformulerad fråga.