TemaFrågor, problem & utforskande
KortKort 18 av 62
Frågor5 att utforska

Utmaning

Utmaningen som eleverna ställs inför

En utmaning på rätt nivå är inte för lätt att ge upp på och inte för svår att ge upp.

Vygotskijs idé om den proximala utvecklingszonen handlar om att lärande sker när utmaningen är lite större än vad eleven kan klara helt på egen hand. För enkel, och eleverna är uttråkade. För svår, och de stänger av. Den svåra konsten är att hitta det spänningsfältet för en hel klass med elever som befinner sig på olika nivåer.

Utmaning handlar inte bara om svårighetsgraden på uppgiften utan om vad eleverna förväntas göra med den. En faktafråga kan vara svår utan att vara utmanande i det meningsfulla sinnet. En utmanande uppgift kräver att eleverna tänker, värderar, prövar och drar slutsatser, inte bara hämtar information.

En bra utmaning engagerar hela klassen men behöver inte ha ett enda rätt svar. Skalbarhet är en av nycklarna: uppgiften som alla kan ta sig in i men som ger den som vill gå djupare den möjligheten.

Koppling till läroplanenKursplanerna beskriver vad eleverna ska ges förutsättningar att utveckla, inte ett minimivillkor utan ett mål att sträva mot. Att planera utmaningar som verkligen utmanar, inte bara repeterar, är att ta det läroplansmålet på allvar.

Så gör skickliga lärare

Samma byggsten, hanterad väl. Det här är mönster och illustrationer från hur erfarna lärare brukar arbeta, inte regler att följa och ingen rangordning av metoder.

Bygg in en trappa

Skickliga lärare konstruerar uppgifter med en inbyggd progression, en enklare ingång för alla och en djupare nivå för den som vill gå vidare. Det gör att en uppgift kan bära hela klassen utan att någon varken tråkas ut eller tappar fotfästet.

Utmana tänkandet, inte bara minnet

De väljer uppgifter som kräver att eleverna gör något med kunskapen, jämför, värderar, tillämpar eller argumenterar, snarare än att bara återberätta. Det är den typen av utmaning som stärker förmågorna i kursplanen.

Justera i stunden

De läser av klassen under lektionen och höjer eller sänker ribban vid behov: ger stödfrågor till de som fastnat, lägger till ett djupare lager för de som redan klarat uppgiften. Det kräver lyhördhet men ger utdelning.

Frågor att diskutera

Använd dem själv eller i grupp. Det finns inga rätta svar, bara bättre samtal.

Är utmaningen i den här lektionen rimlig för hela klassen, eller är den designad för en viss grupp elever?
Hur vet du om utmaningen är på rätt nivå, och vad gör du om den är för lätt eller för svår?
Kräver uppgiften att eleverna tänker och resonerar, eller klarar de sig med att leta rätt svar?
Hur bygger du in möjligheter att gå djupare för de elever som klarar grunduppgiften snabbt?
Hur hänger utmaningsnivån ihop med betygskriteriernas krav på till exempel analys och resonemang?

Att tänka på

En utmaning som är för lätt upplevs som slöseri med tid och signalerar låga förväntningar. Elever känner när de inte behöver anstränga sig.
Att höja svårighetsgraden bara genom att ge fler uppgifter av samma typ ökar belastningen utan att öka lärandet. Djup, inte bredd, är nyckeln till meningsfull utmaning.
Utan tydliga förväntningar på vad eleverna ska åstadkomma kan en utmaning bli otydlig. Tydlighet i vad som förväntas och vad som bedöms är en förutsättning för att utmaningen ska landa rätt.